SVERIGES
LANDSKAP, HÄRADER, SOCKNAR,
STÄDER OCH TINGSLAGHär följer en förteckning över Sveriges landskap, härader, socknar, städer och tingslag.
Överst på varje landskapssida anges till vilket eller vilka län landskapet hörde den 31/12 1951. (Den länsindelningen gäller i stora drag än i dag, men en del församlingar har bytt län vid kommunsammanslagningar. Dessutom har länen slagits samman i Skåne och Västra Götaland.) Anges endast ett län så ingick landskapet i sin helhet i det länet. Står det "(del av)" efter länsnamnet så utgjorde landskapet endast en del av länet. Om ett landskap är uppdelat på flera län, så anges länsbokstaven efter häradernas och städernas namn.
Sedan kommer en lista över landskapets härader och städer. Därefter följer en förteckning över vilka socknar som ingått i varje härad, och de tingslag häraderna har hört till. Till sist kommer städerna med sina församlingar, och tingslagen för städerna under landsrätt.
Landskap: Ursprungligen kallat land. Sverige är alltså i denna historiska betydelse av ordet inte ett land, utan ett rike. Ett landskap är egentligen ett område som hade egen lag och/eller eget ting (landsting). Av dagens officiella "landskap" är det flera som aldrig har varit landskap i denna historiska mening, utan är en sentida uppfinning. Dessutom avviker dagens landskapsgränser ofta en del från de ursprungliga, även för de riktiga landskapen. I denna förteckning har dock dagens officiella landskap använts.
Härad: Häradet är det gamla lokala tingsdistriktet (se även Tingslag). I Svealand var det ursprungligen bara Närke som hade härader (samt Värmland, som dock historiskt egentligen hör till Götaland), resten av Svealand hade hundare. Senare infördes benämningen härad även i Svealand, i Dalarna dock endast längst i sydöst (Folkare härad). Norrland har aldrig haft härader (se Tingslag). När härader sammanslogs till större tingslag (se detta ord), så påverkades inte häradernas andra funktioner, t.ex. som väghållningsdistrikt. Även i jordeböcker och mantalslängder kvarstod häradet som enheten närmast över socknen.
Tingslag: Tingslaget är den lokala domstolens, häradsrättens, verksamhetsområde. Ursprungligen hade varje härad sitt eget ting; större härader kunde dock vara uppdelade i flera tingslag. Det blev dock allt vanligare att härader slogs samman till större tingslag. Man behöver alltså veta tingslaget för att hitta rätt domböcker. I de delar av Sverige som inte har varit indelade i härader (se Härad) har tingslaget hela tiden varit den lokala enheten. Städerna stod ursprungligen utanför landsbygdens häradsrätter (se Stad), men mindre städer kunde läggas under landsrätt. En stad under landsrätt bildade antingen ett eget tingslag eller ingick i ett tingslag tillsammans med omgivande härad/er.
Socken: Ordet socken kommer av söka, d.v.s. de som söker sig till samma kyrka. Endast landsbygdsförsamlingar brukar dock kallas för socknar. När gränserna ändrades för en socken, kunde det hända att några gårdar eller byar bytte församling, men att den gamla indelningen bestod i jordeboken. På så sätt uppstod en olikhet mellan kyrkosocken och jordebokssocken. Förr var det heller inte ovanligt att en socken var uppdelad på flera härader, och t.o.m. olika län. Dylika oregelbundenheter justerades i de flesta fall under slutet av 1800-talet. Socknarna är i den här förteckningen upptagna under de härad dit de i sin helhet räknades efter dessa justeringar. Men tänk alltså på att en eller flera gårdar eller byar i en socken tidigare kan ha räknats till ett annat härad, även om huvuddelen av socknen hörde till det härad som den redovisas under här.
Församling: Den lokala kyrkliga enheten, på landsbygden kallad socken (se detta ord).
Stad: Städerna hade egen domstol, rådhusrätt, och stod alltså utanför landsbygdens härader. Under senare tid blev det dock vanligt att mindre städer las under landsrätt (se Tingslag).
De härader, tingslag, städer och socknar/församlingar som medtagits här är de som funnits under perioden 1688-1951. 1688 trädde 1686 års kyrkolag i kraft och Sverige fick en enhetlig och lagstadgad kyrkobokföring. Den 1/1 1952 genomfördes den första av de stora kommunsammanläggningar som drabbat Sverige det sista halvseklet. Fram till den 31/12 1951 var, med några få undantag, varje socken en självständig kommun.
Några förkortningar som används:
Förs=Församling
Hd=Härad
Jbsn=Jordebokssocken, socken enligt indelningen i jordeboken, kunde ibland skilja sig från kyrkosocknen (se ovan)
Kapförs=Kapellförsamling, område som inte var en egen förs men hade en egen kyrka (kapell) och egen kyrkobokföring
Kbf=Kyrkobokföring
Kbfd=Kyrkobokföringsdistrikt, område som hade egen kyrkobokföring utan att vara en egen församling
Landskn=Landskommun
Sn=Socken
Tg=Tingslag
Dessa landskap finns hittills: Bohuslän
Dalsland
Värmland
Västergötland
Sammanställt av Jörgen Tollesson
Tillbaka