NOG Nu - Arkivpolitik - Partiernas svar

ARKIVPOLITIK

PARTIERNAS SVAR

NOG:s arkivpolitiska program har översänts till samtliga riksdagspartier. I det brevet sas bl.a. inledningsvis:

För att inför valet få veta partiernas syn på några viktiga arkivpolitiska frågor sänds detta brev till samtliga riksdagspartier.

Det är viktigt att påpeka att syftet inte är att få löften om X antal miljoner till arkiven eller ett datum när det ena eller det andra kan vara genomfört. Syftet är att få partiernas principiella syn på dessa frågor. Vi utgår ifrån att samtliga partier har en sådan principiell syn, och att vi därmed inte bara får en hänvisning till sittande arkivutredning.

Nedan följer en beskrivning av några företeelser/problem inom arkivvärlden samt förslag till ågärder. Vår förhoppning är att få partiernas syn på dessa frågor, såväl vår beskrivning av dagens verklighet som förslagen till åtgärder.

Här följer partiernas svar:

Centerpartiet - Folkpartiet - Kristdemokraterna - Miljöpartiet
Moderaterna - Socialdemokraterna - Vänsterpartiet

CENTERPARTIET

Offentlighetsprincipen

Centerpartiet anser att de handlingar som förvaras i Riks- och Landsarkiven är en central del av Sveriges kulturarv och civilisationshistoria. Handlingarna bör förvaras säkert och vara offentliga och tillgängliga för forskare och intresserad allmänhet.

Offentlighetsprincipen skall enligt centerpartiet vara grundläggande för arkiven. Den är också av stor betydelse för demokratin. Den ger grund för insyn, granskning av beslutsfattande och underlag för samhällsdebatt. Det ställer stora krav på tillgänglighet och forskarservice, vilket också är förenat med kostnader för verksamheten.

IT-tekniken möjliggör genom digitalisering en ökad tillgänglighet av mera efterfrågade arkivuppgifter, t.ex folkbokföringshandlingar eller historiska kartor. Det minskar dock inte behovet av säker förvaring och av vård för originalhandlingarna. Originalhandlingarna måste fortsatt vara offentliga även efter en digitalisering.

Öppettider

Det är önskvärt med ökat öppethållande kvällstid och på lördagar och att forskarsalarna har en utrustning som underlättar ett rationellt utnyttjande, bemanning för forskarservice, teknikstöd, ventilation, luftkonditionering etc. Öppethållandet måste anpassas efter besöksfrekvensen.

Konservering, digitalisering och skyddsfilmning

Arkivhandlingarna håller i allmänhet en glädjande hög standard trots hög ålder och starkt varierad historisk förvaring. Behovet av vård, underhåll och renovering är av naturliga skäl ändå stort. Anslag måste fortlöpande anvisas till detta.

En ökad digitalisering av främst handlingar som frekvent efterfrågas kan minska slitaget på äldre originalhandlingar samtidigt som det kraftigt ökar tillgängligheten på handlingarna. Centerpartiet välkomnar därför den omfattande verksamhet härför som nu startar med särskilt anvisade medel från Sverige och EU i SVAR:s regi bl a i Fränsta och Junsele i Västernorrlands län. Genom dessa insatser kommer bl a det historiska kartmaterialet att digitaliseras.

Arkivutredningen

Den statliga arkivutredningen kommer att publicera sitt betänkande i månadsskiftet september/oktober 2002. Det kan förutsättas att den föreslår vissa organisatoriska förändringar i Arkivmyndighetens organisation. Centerpartiet kommer som parti att ta ställning till utredningens förslag efter remissbehandling. Därför avstår vi nu från att ge andra synpunkter på SVAR:s och Arkions verksamhet än att konstatera att de hittills fyllt en mycket viktig roll för att bl.a underlätta släktforskningen, öka tillgängligheten av inte minst befolkningsregistren och utveckla tekniken härför.

Genom SVAR:s verksamhet i samarbete med biblioteken sker ett tillgängliggörande av befolkningsregistret inte minst för släktforskning som har varit och är av stor betydelse. Det är angeläget att denna roll kan utvecklas även i samband med övergången till ny teknik.

Finansiering, avgifter

Arkiven har glädjande nog fått ökade resurser under senare år. Samtidigt har arkivens betydelse och intresset för arkiven ökat. Därför finns ett växande resursbehov. Utbyggnaderna i bl. a Arninge, Lund och Härnösand är konkreta exempel på pågående upprustning, liksom utbyggnaden av Stockholms stadsarkiv som också har landsarkivfunktion.

Finansieringen av arkiven sker med anslagsmedel, avgifter för deponering och vissa administrativa avgifter för service, exempelvis från SVAR. Centerpartiet ser denna kombination av intäkter som rimlig även om det behövs fastare principer för uttag av deponeringsavgifter. Låga avgifter bör eftersträvas för administrativ service.

Förvaringsprinciper

Centerpartiet delar uppfattningen att lokala och regionala myndighetsarkiv skall förvaras i respektive landsarkiv. Det är anledningen till att centern starkt prioriterar att det historiska kartmaterialet efter digitalisering skall tillföras respektive landsarkiv för slutlig förvaring och med regional tillgänglighet.

Undantag kan motiveras. Ett sådant är det rikstäckande fastighetsregistret som flyttats från tingsrätternas inskrivningsmyndigheter till landsarkivet i Härnösand. Härifrån sker en omfattande daglig kontakt med olika intressenter med höga krav på snabbhet och kvalitet. Verksamheten är mycket resurseffektiv. Med den organisatoriska lösningen är ett undantag. Huvudregeln skall enligt centerpartiet förbli en placering i landsarkiven av lokalt och regionalt material. Landsarkiven bör förbli regionala kulturcentra i det svenska samhället.

Maud Klerby
Centerpartiets valredaktion
(2002-08-14)

FOLKPARTIET

Folkpartiet vill värna arkiven

Folkpartiet anser att arkiven är av mycket stor vikt och vill värna dem. NOG:s förslag till åtgärder är intressanta och bör tas under övervägande. Folkpartiets förslag till en bättre arkivpolitik beskrivs nedan.

Anpassning till ny teknik

Väsentliga delar av kulturarvet ska göras tillgängliga på elektroniska nätverk. Den allt snabbare datoriseringen kan dock vara ett hot. Skriftlig information försvinner och hamnar i stället i datorer via e-post som sedan raderas. Ett tomrum i kulturarvet uppstår. Ett handlingsprogram för att minimera riskerna måste tas fram. Den nya tekniken gör att invånare som är intresserade av arkivmaterial, t.ex. för släktforskning, på ett helt nytt sätt själva kan arbeta med materialet. Mot den bakgrunden bör regeringen se över personalsammansättning, både till antal och kompetens, inom de statliga myndigheter som ansvarar för olika arkiv.

Satsning på minoritetsgruppers arkiv

Arkiven kan vara avgörande för en minoritetsgrupps vardag och för utvecklingen av den egna kulturen. Sverigefinländarnas riksarkiv är ett sådant positivt exempel. Folkpartiet vill därför avsätta 1 miljon kr till minoritetsgruppers arkiv.

Arkiven behöver mer resurser

Åsiktsstormen mot flytten av Visarkivet visar hur ömtåliga arkivinstitutionerna är. Det räcker med en hyreshöjning för att göra ett allvarligt avbräck i en mångårig och rik verksamhet. Visarkivet tvingas nu flytta från specialinredda och ändamålsenliga lokaler i en sådan hast att de nya lokalerna inte har hunnit planeras i förväg. Därför måste arkivet hållas stängt under lång tid, kanske upp emot ett år, vilket innebär att många, såväl professionella som amatörer, inte kan få svar på sina frågor eller få fram underlag för konserter, skivutgivning, artiklar, undervisningsmaterial, radioprogram m.m. Folkpartiet föreslår att Visarkivet tilldelas 1,5 miljoner extra för att lösa sina akuta problem.

Therese Wallqvister
Kultur- och skolhandläggare, Folkpartiets riksdagskansli
(2002-09-11)

KRISTDEMOKRATERNA

Kristdemokraternas övergripande syn på arkivpolitiska frågor

Vi kristdemokrater har under den gångna mandatperioden aktivt engagerat oss i de arkivpolitiska frågorna i Riksdagen. Dels i våra övergripande kulturmotioner dels i separata arkivmotioner.

Vår principiella syn är att i bevarandet av kulturarvet spelar arkiv, bibliotek och museer en särskild roll. Att ha god kännedom om sitt eget kulturarv är både en förutsättning för att bygga upp sin egen identitet och för att kunna respektera andras kultur och värden.

Runt om i landet finns ett antal arkiv av olika karaktär som förvaltar betydande arkivbestånd. Det handlar om att vårda och bevara men lika mycket att ge tillgång till värdefull historia. Dessa samlingar speglar människors egna tankar, föreställningar, handlingar och symboler. Det är därför viktigt att bevara mångfalden och tillgängligheten på detta område.

Vi tror att arkiven kommer att få ett fortsatt uppsving och en ännu viktigare roll och uppgift i framtiden. Orsakerna till detta är flera. Det ökande intresset för släktforskning och hembygdsforskning beror på den ökade internationaliseringen. Ju mer vi rör oss och har kontakter i hela världen desto mer behov har vi att känna till våra egna rötter och vårt eget kulturarv. Forskarplatserna på arkiven är hårt utnyttjade, något som är glädjande. Samtidigt visar tillströmningen till arkiven att vi ansvariga politiker måste följa utvecklingen med vaksamhet och fortsatt engagera oss i de arkivpolitiska frågorna.

Det är liksom för museerna, nödvändigt att de olika arkiven som finansieras via statsbudgeten får möjlighet att verka långsiktigt. Regeringen har tidigare visat liten förståelse för detta och har tillfört tillfälliga medel istället för att höja de generella anslagen. Vi ser därför positivt på att regeringen det senaste året något höjt det fasta anslaget till Riksarkivet.

Många av de regionala arkiven brottas dock med stora ekonomiska problem. Trots att arkiven genomgått en stark utveckling och fått vidgade arbetsfält, bland annat i syfte att tillgängliggöra samlingarna för bredare användargrupper, har resurserna relativt sett inte ökat. Att samla in och säkerställa information, att göra den tillgänglig och dessutom arbeta aktivt för att fler skall få tillgång till samlingarna kräver betydligt större resurser än arkiven i dag har till sitt förfogande. Särskilda utvecklingsinsatser i form av exempelvis arkivpedagogik behöver också göras.

Ökad tillgänglighet genom modern teknik

Det är viktigt att på alla sätt öka tillgängligheten till vårt gemensamma kulturarv. Den moderna tekniken ger sådana möjligheter. Av den anledningen ska så mycket arkivmaterial som möjligt digitaliseras och mikrofilmas. Detta arbete kan med fördel ske i glesbygd. Vi kristdemokrater har inget emot att privata företag anlitas i detta arbete men det är viktigt att det också fortsättningsvis är arkiven som har huvudansvaret för vårt gemensamma kulturarv. När det gäller förslaget om sammanslagning av SVAR och Arkion så menar vi att detta är en fråga för arkivverket hur man bäst organiserar sitt arbete.

Avgifter

Det är viktigt att alla även fortsättningsvis kan ta del av allmänna handlingar på arkiven avgiftsfritt. Det är dock rimligt att arkiven tar ut en låg avgift för tjänster utöver hanteringshjälp till exempel när de genomför olika utredningar eller kopierar material. Så långt som möjligt ska tillgängligheten till arkivmaterialet även utanför arkivet vara avgiftsfritt. SVAR och Arkion arbetar med att mikrofilma arkivmaterial och med att göra det tillgängligt digitalt. SVAR:s och Arkions verksamhet är självfinansierande och startades från början som arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Eftersom SVAR och Arkion är självfinansierade krävs att de tar mindre avgifter för sin verksamhet, utan avgifter skulle inte verksamheten kunna finnas kvar. Eftersom allt material som förvaltas av Arkion och SVAR finns tillgängligt även via andra kanaler utan kostnad anser vi det vara rimligt att de tar avgifter för sina tjänster. På sikt anser vi dock att det bästa självklart vore om allt arkivmaterial fanns tillgängligt avgiftsfritt via nätet. Idag är det dock inte möjligt.

När det gäller tillgänglighet (bland annat öppettiderna) för ni själva in diskussionen på ett ökat samarbete mellan de så kallade ABM-institutionerna. I riksdagen har vi drivit frågan en utredning om just ett ökat samarbete mellan arkiv, bibliotek och museer. Denna utredning har också påbörjat sitt arbete. Det finns tror vi mycket positivt att hämta i ett utökat samarbete, dock utan att förstöra varje institutions egenart.

Förvaring, konservering och skyddsfilmning

Det behöver inte råda något motsatsförhållande i det lokala och nationella arbetet. Ett landsarkiv kan om man har en specialkompetens ta på sig ett nationellt uppdrag inom arkivväsendet. Utgångspunkten är dock att handlingarna även fortsättningsvis ska förvaras så nära medborgarna som möjligt. Med hjälp av den moderna tekniken är detta fullt möjligt.

Om det är så att handlingar är i akut behov av konservering och skyddsfilmning måste medel fram för att göra detta möjligt. Det får inte hända att vårt gemensamma kulturarv förstörs på arkiven på grund av fukt- och mögelskador.

Dan Kihlström
Kristdemokratisk riksdagsledamot i kulturutskottet
(2002-08-07)

MILJÖPARTIET

Jag har med stort intresse läst era frågor och svar.

Jag och miljöpartiet delar er uppfattning om nödvändighet av god tillgänglighet och krav på att avgiftsfritt få tillgodogöra sig offentligt material. Då kan inte arkivmaterial centraliseras och stödet från samhällets sida bör hela tiden anpassas till att nya uppgifter tillkommer. I vår partimotion om kultur, som du kan finna på min hemsida genom att gå in på miljöpartiets hemsida , www.mp.se, och vidare till riksdagsledamöter, kan du se att vi motionerat om anpassning av medelstilldelning när nya arkiv och uppgifter tillkommer. Som det är nu får ju all verksamhet hela tiden mindre resurser därför att ny verksamhet tillkommer, helt absurt! Det finns flera olika goda exempel på hur arkiv "öppnat upp" sin verksamhet via olika pedagogiska grepp. Gensvaret från allmänheten har varit stort och i synnerhet skolungdomar har börjat att hitta till de olika guldgruvor som de svenska arkiven utgör. Vi håller alltså med er i er beskrivning av problembilden och era förslag till åtgärder. Vi hoppas också att sittande utredning tar intryck av era förslag.

Ewa Larsson
Mp:s ledamot i riksdagens kulturutskott
(2002-08-05)

MODERATERNA

Som en av de ansvariga inom moderaternas riksdagsgrupp för arkivfrågor kommer här några kommentarer på Ert utskick. Eftersom några formella frågor inte ställdes utan ett mera resonerande utlägg presenterades kommer här några synpunkter relaterade till dessa:

När det gäller det rent internt organisatoriska är detta inget som riksdagen normalt får/kan lägga sig i utan det är regeringen som genom sina direktiv till myndigheterna styr sådana frågor. Självfallet kommer dock en ny regering med moderater att gå igenom sådana organisatoriska frågor som kan kräva justeringar och då är synpunkter sådana som Era, som brukare av offentliga tjänster, värdefulla. SVAR-verksamheten diskuteras ju ständigt, så det finns säkert skäl att titta på den igen.

När det gäller avgifter är frågan inte alltid så enkel. Det finns ju t.ex. inget skäl att ge särskilt stöd till vissa hobbies/fritidssysselsättningar i förhållande till andra. Indirekta subventioner till dem som ”professionellt” arbetar med genealogi åt andra och tar betalt för det kan av flera skäl inte accepteras.

När Ni skriver att ”dessvärre inte allt som är avgiftsfritt” så är ju i själva verket inget det. Frågan är ju om kostnader skall belasta hela skattekollektivet eller brukarna.

Vi arbetar efter principerna - oavsett det gäller dessa arkiv eller andra, eller museer ellar vad det vara månde inom den sektor som kan sägas utgöra handhavandet av vårt kulturarv, att just vård, omhändertagande konservering etc. är ett gemensamt ansvar och skall betals via skattsedeln. När det gäller brukandet måste man i vissa fall självfallet räkna med att betala, då det ligger ett enskilt privat intresse bakom. Grundprincipen måste dock alltid ligga fast - Offentliga handlingar skall utan hinder vara tillgängliga. Genom den nya tekniken har ju den situationen avsevärt förbättrats.

(Jag själv tycker som mångårig släktforskare och även som historiker att den nuvarande situationen är rimlig, och att vi i jämförelse med många andra länder har en myckat gynnad möjlighet att arbeta med genealogi, lokal- och organisationshistoria.)

I frågor rörande förvaring, konservering, skyddsfilmning etc, så delar vi Er oro. Vi vill inte ha en sådan centralisering av arkiv. Det är både en tillgänglighetsfråga, en säkerhetsfråga och en kunskapsfråga. Sådana förslag som det Ni anför om fastighetsböckerna tror vi kommer att skilja dokumenten från lokala kunskaper, försvåra användandet, skapa större risker för förstörelse och även vara fördyrande i det långa loppet.

Moderata samlingspartiet har i många år motionerat om bättre anslag till kulturminnesvården (inklusive arkiven), en fortsatt verksamhet med säkring av och via film och även ställt oss skeptiska till frågor av även mera praktiskt slag när det gäller konservering och förvaring. Vi har också påtalat svårigheterna med det ständiga omkopieringsbehovet som uppkommer genom den snabba elektronikutvecklingen.

Lennart Fridén (m)
Ledamot av kulturutskottet i riksdagen
(2002-08-13)

SOCIALDEMOKRATERNA

Vi väljer att lämna övergripande svar, eftersom frågorna delvis går in i varandra.

1 Frågor om organisation, öppettider etc

Det hjälps inte - här tänker vi avvakta Arkivutredningen! De frågor som ligger där är ju inte värderingsfrågor, utan konkreta frågor om, exempelvis, samverkan mellan stat och kommun i arkivfrågor ska se ut, ansvarsfördelningen mellan Riksarkivet och landsarkiven och frågan om ersättning till arkivmyndigheten för arkivleveranser. Frågor där man definitivt behöver ett faktaunderlag för att hitta bra lösningar.

Och man tillsätter ju utredningar för att få ett bättre kunskapsunderlag. Innan man har det är det inte särskilt meningsfullt att inta bestämda positioner i de frågor som utreds. Det kan ju faktiskt visa sig vara fel åsikt.

Utredningens förslag ska sedan i vanlig demokratisk ordning remissbehandlas, och det vore fel av politiska beslutsfattare att binda sig innan man lyssnat på de olika argumenten.

Vad gäller arkivens öppettider är det knappast en fråga som ska regleras genom centrala politiska beslut, lika litet som man centralt reglerar bibliotekens öppettider. Det är en fråga för arkiven själva att finna de bästa lösningarna på.

2 Frågor kring ökade anslag till arkiven, avgifter etc

Det finns många, i och för sig välmotiverade krav, på anslagsökningar, avgiftsnedsättningar etc från många områden i samhället. Inom kultursektorn, dit arkiven räknas, finns exempelvis starka önskemål om ökade anslag till teatrarna, eftersom publikintresset stadigt ökar. Muséerna vill på samma sätt kunna minska eller ta bort sina avgifter för att bli mer tillgängliga för besökarna, och så vidare. Vidgar vi perspektivet, ser vi att sektorer som vård, skola och omsorg egentligen alla behöver ökade resurser för att möta de krav som ställs på dem. Dessutom finns motiverade krav från många offentliganställda på höjda löner.

Men alla dessa krav, som vart och ett kan ses som både önskvärt och begripligt, måste ändå rymmas inom ramen för statens och kommunernas inkomster. De sammantagna önskemålen om nya åtaganden hamnar på nivåer som förutsätter skatteökningar som inte är realistiska. Sverige har en skattekvot på 50 procent av BNP. Pengarna återförs, givetvis, till medborgarna i form av sjukvård, skola, kultur etc, men med ett så pass högt uttag av skatter är utrymmet för ökningar inte så stora. Ett faktum är ju att det bredvid alla önskemål om ökade samhällsutgifter också finns fördelningspolitiska skäl för att sänka vissa skatter - exempelvis kan byggmomsen behöva mildras för att öka byggandet av hyresbostäder.

Därför är det ofrånkomligt att man måste prioritera, och prioritera tämligen hårt, när det gäller reformer. Kraven från vården, skolan och omsorgen är stora och måste tillåtas ta det mesta av tillgängligt reformutrymme.

Arkivutredningen har i uppdrag att se över både organisation och ansvarsfördelning, och inte minst den viktiga frågan om hur arkiven ska ta emot och hantera nya medier. Vi är beredda på att detta kan kräva ett ökat ekonomiskt utrymme, men det är omöjligt att i dag göra några utfästelser om hur stort detta utrymme kan bli. Det beror ju också på hur stora behov som kommer att redovisas vad gäller exempelvis uppgiften att bevara dokument på de erkända minoritetsspråken eller att ta emot och bevara nya medier. Men vi måste ärligt säga att vi idag inte ser några möjligheter att göra arkiven avgiftsfria.

Jenny Jönsson
Talskrivare, socialdemokraterna
(2002-08-15)

VÄNSTERPARTIET

Ökad tillgänglighet...

Vi är från Vänsterpartiets sida helt överens med NOG om att inte plånbokens tjocklek ska få avgöra om människor får tillgång till arkiven eller inte. Och självklart ska man använda den moderna tekniken för att skapa denna tillgång för alla. Men vi vill då påpeka att man i detta sammanhang samtidigt måste beakta bevarandefrågan. Allt material kanske exempelvis inte går att skanna.

Vi vill emellertid för närvarande inte ta ställning till om man ska slå ihop SVAR och Arkion. Riksarkivet som myndighet måste i första hand själva få utreda hur de vill ha sin organisation för bästa möjliga samordning och effektivitet.

Avgiftsfrihet

Ja!

Förvaringsprinciper

Vänsterpartiet håller med om att handlingarna i möjligaste mån ska hållas tillgängliga för regionens egen befolkning. Samtidigt kan vi se regionalpolitiska fördelar med att ex-vis lägga ett visst avgränsat nationellt ansvar på Härnösand eller annat landsarkiv. Det viktiga då bör ju vara att samma handlingar hålls tillgängliga på de ursprungliga landsarkiven med hjälp av den moderna tekniken.

Öppettider och ventilation

Vänsterpartiet instämmer i kravet på öppettider som gör arkiven tillgängliga för allmänheten och också i kravet på ventilation och luftkonditionering.

Konservering och skyddsfilmning

Vi instämmer i att arkiven måste få de resurser som behövs för akut konservering och skyddsfilmning. Detta bör också kunna ses som en regionalpolitisk satsning som ger arbetstillfällen.

Charlotta L Bjälkebring
Ledamot av riksdagens kulturutskott
(2002-08-13)

Välkommen att diskutera dessa frågor i NOG:s Forum!