1 § Riksförbundets ändamål
Sveriges Släktforskarförbunds, nedan kallat Riksförbundet, ändamål är
att tjäna medlemmarnas och släktforskningens syften genom att bevaka och främja släktforskningens intressen,
att värna om det historiska källmaterialet och dess tillgänglighet för forskningen,
att sprida kunskap om släktforskning som kulturfaktor, ideell rörelse och vetenskap,
att samarbeta med inhemska och utländska organisationer.Riksstämman fastställer årligen en verksamhetsplan.
Motivering
Riksförbundets namn torde knappast behöva en egen paragraf i stadgan. Istället flyttas ändamålsparagrafen upp som första paragraf, så att den blir riksförbundets portalparagraf. Genomgående placeras paragraftecknet efter paragrafens nummer i enlighet med praxis inom svensk lagstiftning. Formuleringen »det släkthistoriska källmaterialet» ändras till »det historiska källmaterialet», då genealogien i egenskap av historisk hjälpvetenskap är beroende även av annat material än det rent släkthistoriska folkbokföringsmaterialet.2 § Organisation
Mom 1
Riksförbundet utgör en konfederativ sammanslutning av förbund och lokalavdelningar. Riksförbundets medlemsorganisationer skall vara allmännyttiga med släktforskning som huvudsaklig verksamhetsinriktning.Mom 2
Medlemskap för förbund eller lokalavdelning beviljas av riksförbundets styrelse och anmäles vid nästföljande ordinarie riksstämma.Fysisk eller juridisk person, som icke är eller kan bliva antagen såsom medlem, får efter anmälan upptagas såsom stödjande medlem.
Mom 3
Förbund och lokalavdelningar är självständiga inom ramen för dessa stadgar.Mom 4
Till hedersledamot i riksförbundet kan riksstämman utse person som på ett utomordentligt sätt främjat riksförbundets eller släktforskningens intresse.
Hedersledamot betraktas som stödjande medlem men är befriad från stödjande avgift.Motivering
Här beskrives riksförbundets organisationsstruktur. Riksförbundet utgör ursprungligen en konfederation av föreningar (även om man på engelska kallar sig »Federation of Swedish Genealogical Societies», något som alltså rimligen borde ändras till »Confederation…»), men på senare tid har även förbundsbildning förekommit (t ex Dalarnas släktforskarförbund). »Öppen medlemsantagning» ersättes med »allmännyttig».Skrivningen om stödjande medlemmar i denna och andra paragrafer gäller försåvitt riksstämman beslutar behålla den ordningen.
3 § Riksförbundets säte
Riksförbundet har sitt säte i Stockholm.4 § Riksstämma
Mom 1
Riksstämman är riksförbundets högsta beslutande organ. Riksstämman består av förbundens och lokalavdelningarnas stämmodelegater samt riksförbundets styrelse. Lokalavdelning får utse en stämmodelegat för varje påbörjat trehundratal medlemmar i föreningen, vilka är registrerade vid föregående kalenderårs utgång. Lokalavdelning får representeras av högst sju stämmodelegater. Varje förbund tillförsäkras två stämmodelegater.Mom 2
Protokollsutdrag som visar vilka som har utsetts till stämmodelegater, skall vara riksförbundet tillhanda senast en månad före riksstämman. Lokalavdelning kan överlåta sin rätt att utse stämmodelegater till förbund. Sådan överlåtelse skall anmälas till riksförbundets styrelse senast i samband med anmälan av stämmodelegater.Motivering
Stämmodelegatsfullmakt bör alltid styrkas med ett juridiskt bindande protokollsutdrag. Då för varje ordinarie stämmodelegat en ersättare bör utses, strykes bestämmelsen om särskilda skäl.Mom 3
Enskild eller stödjande medlem äger närvaro-, yttrande- och yrkanderätt samt rätt att till protokollet anteckna avvikande mening (reservationsrätt). Riksförbundets styrelse äger att till riksstämman inbjuda såväl representanter för andra sammanslutningar som enskilda personer samt giva dem närvaro- och yttranderätt.Motivering
Införandet av yrkande- och reservationsrätter för enskilda och stödjande medlemmar är en konsekvens av den för dessa grupper införda motionsrätten och hör samman med utvidgningen av de enskilda och stödjande medlemmarnas demokratiska rättigheter.Mom 4
Ordinarie riksstämma hålls årligen senast under oktober månad. Skriftlig kallelse till riksstämma utfärdas av riksförbundets styrelse senast tre månader före riksstämman.Mom 5
Extra riksstämma hålls när riksförbundets styrelse eller revisorerna finner det påkallat eller framställan därom inkommit från minst en femtedel av medlemsorganisationerna. Kallelse till extra riksstämma utfärdas av riksförbundets styrelse så snart beslut om extra riksstämma har fattats.Mom 6
Rätt att till riksstämma väcka förslag tillkommer riksförbundets styrelse, förbunden, lokalavdelningarna samt enskild eller stödjande medlem i riksförbundet.Motivering
Den utökade motionsrätten införes som ett led i en utvidgad demokratisk ordning inom riksförbundet. Skäl saknas för att antaga att administrativa hinder skulle föreligga för denna ordning.Mom 7
Förslag skall vara riksförbundets styrelse tillhanda senast den 15 april. Riksförbundets styrelse skall yttra sig över förslaget samt av- eller tillstyrka detsamma.Förslag, som skall behandlas av extra riksstämma, skall vara riksförbundets styrelse tillhanda inom tid som styrelsen bestämmer med hänsyn till kallelsetidens längd. Sådant förslag får endast avse frågor som skall behandlas av stämman.
Riksförbundets styrelse skall avgiva yttrande över inkomna förslag. Vid ordinarie riksstämma skall stämmohandlingar tillställas förbunden, lokalavdelningarna samt stämmodelegater senast en månad före riksstämman. Riksförbundets styrelses yttrande över förslag till extra riksstämma avgives så snart omständigheterna medgiver.
Mom 8
Val skall beredas av en av föregående ordinarie riksstämma utsedd valberedning. Valberedning skall bestå av ordförande samt fyra ledamöter och fyra ersättare, samtliga tillhörande olika förbund och lokalavdelningar. Valberedningen sammankallas av ordförande och utser utom eller inom sig sekreterare. Till valberedning ställda förslag bör ha kommit denna tillhanda senast den 15 april. Valberedningens förslag skall senast under maj månad överlämnas till riksförbundets styrelse. Ledamöterna kan kvarstå i valberedningen under högst två mandatperioder.Motivering
Begränsning av valberedningens ledamöters mandatperioder ändras från högst fem år till högst två mandatperioder, då en mandatperioder består av två år.Mom 9
Omröstning vid riksstämman sker öppet, utom votering i valfrågor, som skall vara sluten. Stämmodelegat skall personligen utöva sin rösträtt vid stämman.Öppen omröstning sker genom uppvisande av röstkort. Efter sådan omröstning skall rösträkning ske med upprop, om stämmodelegat så begär.
Vid sluten omröstning skall valsedel, för att vara giltig, upptaga så många namn av de föreslagna kandidaterna som valet avser.
Utgången av omröstning bestämmes genom enkel majoritet, utom vid omröstning i stadgefrågor. Vid lika röstetal avgöres valfrågor med lotten och övriga frågor i enlighet med den mening som ordförande biträder.
Val vid riksstämma av riksförbundets styrelseledamöter, revisorer och valberedning gäller intill dess att nya personer har utsetts.
Mom 10
Ledamot av riksförbundets styrelse äger ej deltaga i beslut om ansvarsfrihet för denne eller i val av revisor.Mom 11
Vid ordinarie riksstämma skall förekomma
1. Upprop av stämmodelegater, anmälan av nya medlemsorganisationer samt fastställande av röstlängd.
2. Val av ordförande, vice ordförande och sekreterare vid riksstämman.
3. Val av två justerare att jämte ordförande justera protokollet, tillika rösträknare.
4. Val av övriga mötesfunktionärer.
5. Fastställande av föredragningslista.
6. Fråga om riksstämman blivit behörigen utlyst.
7. Föredragning av riksförbundets styrelses årsredovisning och revisorernas berättelse för föregående verksamhetsår samt fråga om beviljande av ansvarsfrihet för riksförbundets styrelse.
8. Val av förbundsordförande samt vice förbundsordförande för en mandatperiod om två år.
9. Beslut om antal ledamöter i riksförbundets styrelse. Val av ledamöter i riksförbundets styrelse, vilka utses för en mandatperiod (två år) på sådant sätt att hälften av platserna står till förfogande varje år.
10. Val av två revisorer, varav en sammankallande, och två ersättare för revisorerna, alla för två verksamhetsår.
11. Val av ordförande samt fyra ledamöter och fyra ersättare i valberedningen för tiden intill dess nästa ordinarie riksstämma avslutats.
12. Behandling av förslag och framställningar från riksförbundets styrelse (propositioner) och inkomna övriga förslag (motioner).
13. Fastställande av verksamhetsplan, budget och avgifter för kommande verksamhetsår.
15. Övriga ärenden.Mom 12
Vid extra riksstämma får endast förekomma de ärenden som angivits i kallelsen. I övrigt gäller i tillämpliga delar vad som stadgas för ordinarie riksstämma.5 § Riksförbundets styrelse
Mom 1
Riksförbundet ledes av riksförbundets styrelse, som, när riksstämma icke är samlad, utgör riksförbundets högsta beslutande organ.Mom 2
Riksförbundets styrelse består av ordförande, vice ordförande samt ytterligare minst 5 och högst 9 ledamöter.Förbundsordförande och vice förbundsordförande är också ordförande respektive vice ordförande i riksförbundets styrelse.
Riksförbundets styrelse äger rätt att till sina sammanträden adjungera ledamöter. Adjungerad ledamot äger yttrande- och yrkanderätt samt rätt att till protokollet anteckna avvikande mening.
Mom 3
Riksförbundets styrelse utser inom sig ett arbetsutskott och övriga erforderliga organ samt inom eller utom sig sekreterare, kassaförvaltare, medlemsansvarig, utbildningsansvarig, media- och informationsansvarig samt andra nödvändiga funktionärer.Arbetsutskottet skall på riksförbundets styrelses ansvar fullgöra av styrelsen anförtrodda uppgifter samt avgöra sådana brådskande ärenden som ej kan anstå till styrelsens sammanträde. Vid arbetsutskottets sammanträden skall föras protokoll, som fortlöpande skall tillställas riksförbundets styrelses ledamöter samt revisorerna.
Mom 4
Ledamot av riksförbundets styrelse får sitta högst två mandatperioder. En mandatperiod omfattar tiden intill dess ordinarie riksstämma avslutats två år efter valet.Avgår ledamot av riksförbundets styrelse under pågående mandatperiod väljs vid nästa riksstämma efterträdare endast till mandatperiodens slut.
Motivering
Ett allt för långt obrutet maktinnehav skapar organisatorisk tröghet och dynamisk konservatism. Begränsning av mandatperioder för ledamöter av riksförbundets styrelse införes i syfte att skapa en större rörlighet inom förbundets förtroendemannaorganisation i syfte att stärka demokratien genom ökad pluralism och ett bredare demokratiskt inflytande samt i möjligaste mån förhindra att organisationen stelnar i sina egna valar.Mom 5
Riksförbundets styrelse sammanträder minst fyra gånger årligen på kallelse av ordföranden eller när minst hälften av ledamöterna så begär.Kallelse skall vara skriftlig och utgå minst två veckor före sammanträdet. Vid brådskande ärenden kan dock riksförbundets styrelse sammankallas med kortare varsel.
Mom 6
Riksförbundets styrelse är beslutsmässig om minst halva antalet ledamöter, däribland ordförande eller vice ordförande, är närvarande.Varje ledamot av riksförbundets styrelse äger en röst. Ledamot kan ej vara representerad genom fullmakt.
Omröstning sker öppet utom vid val då sluten omröstning skall ske om närvarande ledamot så begär. Beslut fattas genom enkel majoritet. Vid lika röstetal gäller den mening som sammanträdets ordförande biträder utom vid val då lotten avgör.
Mom 7
Protokoll skall föras vid varje sammanträde och vara riksförbundets styrelseledamöter tillhanda senast två veckor efter mötet.Mom 8
Riksförbundets styrelse åligger
att planlägga och leda förbundets verksamhet,
att verkställa beslut fattade av riksstämman,
att handha och ansvara för riksförbundets medel,
att tillse att fullständiga räkenskaper föres samt att upprätta verksamhets- och förvaltningsberättelser och senast under mars månad underställa dessa revisorernas granskning,
att bestämma dag och plats för riksstämma,
att förbereda de ärenden, som skall behandlas vid riksstämma,
att löpande hålla kontakt med riksförbundets medlemmar,
att bistå förbunden och lokalavdelningarna i deras verksamhet samt
att fastställa arbetsordning för riksförbundets kanslier.Motivering
Ett demokratiskt förtroendeuppdrag har många fler innebörder är att bara sitta i sammanträden. Sammansättningen med förtroende markerar att stort ansvar gentemot valmännen. En styrelse har, förutom förvaltningsansvaret, en skyldighet att hålla kontakt med dem, som man är satta att styra; en skyldighet att ständigt lyssna, argumentera och deltaga i debatten. Riksförbundets styrelse har i nuläget allt för dåliga återrapporteringsrutiner och kontakten med medlemmarna är allt för bristfällig.6 § Avgifter
Mom 1
Lokalavdelning betalar medlemsavgift till riksförbundet baserat på antal medlemmar. Lokalavdelning kan till förbund överlåta administration och inbetalning av avgifter. Avgiften baseras på antalet medlemmar i lokalavdelningen per 31 december föregående år.Förbund betalar medlemsavgift till riksförbundet för varje till sammanslutningen direktansluten medlem. Avgiften baseras på antalet sådana medlemmar per 31 december föregående år. Förbund betalar dock lägst ett av riksstämman fastställt belopp.
Stödjande medlem betalar medlemsavgift till riksförbundet med ett fast belopp. Stödjande medlem, som under året fyller högst 25 år, betalar reducerad avgift.
Mom 2
Samtliga avgifter fastställes av riksstämman.Medlemsorganisationer skall betala avgiften till riksförbundet senast under april månad.
7 § Revision
Revisorerna skall vara två, varav en skall utses till sammankallande. Ersättare för revisorerna skall vara två. Avgår revisor eller ersättare för revisor under mandatperioden väljes vid nästa riksstämma efterträdare till mandatperiodens slut.Räkenskapsår sammanfaller med kalenderår. Årsredovisning, innefattande förvaltningsberättelse samt resultat- och balansräkningar skall senast under mars månad överlämnas till revisorerna för granskning.
Revisorernas granskning av räkenskaper och förvaltning skall vara avslutad och revisionsberättelse med till- eller avstyrkan av ansvarsfrihet avlämnad till riksförbundets styrelse senast under maj månad. Årsredovisningen och revisionsberättelsen förelägges riksstämman, där revisionsberättelsen bör föredragas av en av revisorerna.
8 § Stadgetolkning
Vid tvist om tolkning av stadgarna hänskjuts frågan till av parterna särskilt utsedd skiljenämnd eller, om så ej kan ske, till riksstämma.9 § Stadgeändring
Ändring av eller tillägg till dessa stadgar skall för att bli gällande beslutas av ordinarie riksstämma. Fråga om stadgeändring måste vara meddelad i kallelse för att beslut skall kunna fattas. Förslaget skall bifogas kallelsen. För beslut fordras minst två tredjedelar av avgivna röster.10 § Riksförbundets upplösning
För upplösning av riksförbundet fordras beslut därom vid två på varandra följande ordinarie riksstämmor med minst tre fjärdedelar av avgivna röster.I händelse av riksförbundets upplösning skall dess tillgångar överlämnas till sammanslutning med likartade intressen eller till offentligt arkiv eller bibliotek. Eventuellt befintliga medel disponeras enligt sista riksstämmans beslut.
Mikael Wikman, Säbrå, 2000-04-12. Medlem i Genealogiska Föreningen, Rötters vänner, stödjande medlem i Sveriges Släktforskarförbund.
Johan Sjöberg, Nyed, 2000-04-18. Medlem i Genealogiska Föreningen, Värmlands släktforskarförening, NordVärmlands släktforskarförening, Östgöta Genealogiska förening, Folkare släktforskarförening.
John Sidén, Veta, 2000-04-19. Medlem i Östgöta Genealogiska Förening, Tjusts släktforskarförening, PLF, Rötters vänner, stödjande medlem i Sveriges Släktforskarförbund.
Lotta Johansson, Färjestaden, 2000-04-20. Medlem i Genealogiska Föreningen, Kalmar Läns Genealogiska Förening, Jönköpingsbygdens Genealogiska Förening, Rötters vänner, stödjande medlem i Sveriges Släktforskarförbund.
Mi Alforsen, Haninge, 2000-04-25. Medlem i Nyköping-Oxelösunds släktforskarförening.